Laholm var en relativt obetydlig landsby utan antydan till någon stadsbildning vid tiden då kyrkan började uppföras på strandplatån just där Lagan kröks. Samhället präglades av köpenskap och kyrkan kom också att bli helgad åt S:t Clemens, handelsmännens och de sjöfarandes beskyddare. Kyrkan kallas därför tidvis för S:t Clemens kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes av tegel i romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare, troligen rakt avslutat kor. Den blev färdig omkring år 1225. Under kyrkans första tid rådde svåra tider med farsoter, krig och eldsvådor. Först från 1600-talet började det ljusna och vi ser tecken på detta bland annat genom att kyrkans inre prydande tar fart. Som exempel på detta kan nämnas, att det år 1631 donerades en magnifik ljuskrona för femton ljus till kyrkan av laholmsborgmästaren Frans Hammers stärbhus. Detta är kyrkans äldsta donation. Men som framgår av det följande kom det att bli fler!

År 1802 eldhärjades kyrkans långhus och kor. Då blev det nödvändigt med en fullständig nybyggnad. Partier av kyrkans västra gavel kunde bevaras liksom större delen av tornet. Den nya kyrkan, med delar av den gamla integrerade, uppfördes mellan åren 1808 och 1820 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Sundvall. Den nuvarande fasaden är av natursten och försedd med hög frilagd naturstensockel. Fasaderna har vit putsbeläggning. Den nuvarande tornportalen togs upp i samband med ombyggnaden efter branden. Anmärkningsvärd är den bevarade medeltida murade spiraltrappan som leder upp i tornet.

Clemens 1 av Rom vördas som martyr och helgon. Han verkade som ledare i kyrkan strax före år 100 e.kr. och omnämns i Filipper brevet kap. 4 vers 3: ”Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok”

Från första början hade kyrkan endast långhus och kor. Tornbyggnaden kom till senare, troligtvis under 1400-talet och uppfördes mest med tanken att tjäna som försvar mot eventuellt angripande fiender. I samband med klockvåningens ombyggnad anskaffades ett tornur som var i bruk fram till 1729, då det ersattes av ett annat slagur tillverkat av laholmsurmakaren Jeppe Hansson 1776. Det fungerade ända till 1953, då det ersattes av ett Westerstrandsur med elektrisk drift och transparent belysning. En ritning utformades efter vilken tornets klockvåning sedan byggdes, i renässansstil, år 1632. Det var Christian IV arkitekt på Lagaholm, Willum van Stenvinkel som utformade de sköna linjerna som det nuvarande tornet möter himlen med. ”I formskön majestät sluter kupolen sig till den tunga stenkuben, vilken liksom befrias från sin tyngd och lyftes upp mot en rymd av aning och ljus.” I tornets klockhus finns två kyrkklockor, en större och en mindre. Den mindre göts 1591 av Borchhardt Gelbgeter och den större av Peter Böök år 1699. Båda klockorna har inskriptioner.

På den lilla klockan står det: ”Verbum domini manet aeternum.” (Herrens ord förbliver evinnerligen.) Borchardt Gelbeter me fecit Anno 1591. På den stora klockan står det: ”In manibus Domini sorsque salus mea.” (Mitt öde och min frälsning står I Herrens händer.) Anno 1699. ”Hörer Tu mitt Roop och Ljud Löft titt Hierta Upp till Gud Gack till Kyrkan Fall Där ned Hör Guds Ord Läs Suck och Bed.” Guten Af Peter Böök. Tornets klockhus med två kyrkklockor

I vapenhuset hänger en sexarmad ljuskrona av mässing från 1500-talet i vars upphängningsbygel är fäst en duva i metall. I vapenhuset finns också två gamla gravhällar, en på vardera sida av ingången, med numera svårlästa namn på bemärkta laholmare. Vidare finns där ett stort rosettfönster (ett av de förutvarande korfönstren), en ljusbärare, och ”series pastorum” (d.v.s. en förteckning över kyrkoherdar som tjänstgjort i församlingen, alltsedan 1399) samt en ängel i gips, vilken tidigare varit hängande i kyrkans främre korvalv.

På altaret står två magnifika malmstakar, på vars fot står att läsa: ”Anno 1640 10 May haver Hanns Olsen her i byen med sin hustru Kirsten Jensdotter gifvit dise tvende lysestager til Laholms kirken for deris leyerstad i kirken.”

Med ”leyerstad” menas begravningsplats, inne i kyrkan. Hanns Olsen var prästson från Laholm, kyrkvärd och föreståndare för latinskolan. Altaret pryds också av två majestätiska silverljusstakar vilka är över en halv meter höga. Dessa ljusstakar har runda fotställ och balusterformade skaft, smyckade med pärlstavar. Stakarna är ”Gifna av Handelsman Hans Sundberg och dess Kära Fru Anna Magreta Djuberg till Laholms Kyrcka, anno 1793.” De är tillverkade av guldsmeden Petter Gillberg i Varberg. Två stycken golvljusstakar, skänkta av makarna Carl och Fatima Andren, har sin plats innanför altarringen. Två silverbägare på altaret har skänkts av systrarna Hilma och Maja Ekstedt, Laholm.

Kyrkans mest framträdande konstverk, fyra stycken korfönster i glaskonst är gjorda av konstnären Erik Olson, känd från Halmstadgruppen. De invigdes i högmässan söndagen den 23 augusti 1959. De bildar en sammanhängande enhet. Konstnären har symboliskt och figurativt velat framställa de centrala händelserna som den kristna tron grundas på: julen, påsken, pingsten och domen. Fönstret till vänster visar Jungfru Maria med Jesusbarnet. Fönstret i mitten skildrar Jesus på korset. Från Jesu genomstungna sida framspringer nådens källa av vatten och blod Fönstret till höger visar oss Kristus ”på tredje dagen uppstånden från de döda.” Från Jesu kropp faller svepningen och påskmorgonens sol kring hans ansikte förkunnar den nya skapelsen. I det stora rundfönstret ser vi Vår Herre uppstigen till Himmelen, framträdande i härlighet och makt. Med Gudsnamnet Jahve lysande över sitt huvud sitter den levande Gudens Son på Förbundets regnbågstron, igenkommande för att döma levande och döda. I rundfönstrets nedre del utgår den Helige Ande i form av tungor av eld. De symboliserar den första Pingstdagen, då den Heliga Anden utgöts såsom eldtungor. De tolv eldtungorna är tillika ett uttryck för att Herren byggde sin kyrka med de tolv apostlarna som grundpelare. I sin hand har Kristus Boken, det eviga livets ord. På ömse sidor synes fyra bevingade väsen, ängeln, lejonet, oxen och örnen, symboler för de fyra evangelisterna: Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Dessa vittnar om Mästarens befallning att gå ut i hela världen och predika evangelium.

År 1933 genomgick kyrkan en grundlig renovering under ledning av arkitekt Fredrik Wetterqvist. Den målades om i ljusa färger. Konstnären Einar Forseth framställde då i sex olika takmålningar bilder ur Jesu liv. Mest utmärkande är bilden av ”Jesus i Laholm”

där konstnären velat betona, att Jesus än i dag finns bland oss i vardagen och i arbetslivet. Förutom ”Jesus i Laholm” visar bilderna ”Stallet, Josef och Maria med barnet”, ”Johannesdopet i Jordan”, ”Jesus predikar, botar en lam, en blind, en döv, ”Korsfästelsen” ”Himmelsfärden”.

1866 uppfördes en predikstol med baldakin. Kostnaden för detta var 760 riksdaler. Predikstolen är bevarad från den nyklassicistiska epoken. Från medeltiden fanns tidigare också en dopfunt i röd sten. Det var troligtvis i samband med branden som denna förstördes av nedrasande stenmassor, men ett fragment av dopskålen (cuppan) har bevarats. Den nuvarande dopfunten är av senare datum. Det kanske märkligaste och mest intressanta bland de äldre inventarierna i kyrkan är det stora hamrade mässingsfatet i dopfunten som också brukades som dopfat i den gamla dopfunten. Fatet är sannolikt från början av 1500-talet och tillverkat i Nürnberg. Det har ägts av flera danska adelsätter, vilkas sköldmärken och initialer finns inpräglade på fatbrättet. Efter skiftande öden hamnade fatet på Lagaholms slott och genom en man vid namn Christian Bülow fick det slutligen sin plats i Laholms kyrka år1663. Dopskålen kommer från Augsburg i Tyskland där den tillverkades på 1400-talet.

Under kriget 1676-1679 brände och plundrade snapphanarna staden och frånrövade kyrkan åtskilliga inventarier bl. a. dess nattvardskärl. Ett medeltida triumfkrucifix i sengotisk stil (1440-talet) finns dock bevarat. Det har ursprungligen hängt över triumfbågen i den gamla kyrkan. I den nya kyrkan fick det sedan sin plats i vapenhuset ovanför den gamla offerkistan från 1680. Nu hänger det på södra väggen framme i kyrkan. Långhusets östra del är avdelat i smalare, tresidigt korparti med flankerade smårum, däribland sakristia. Den tresidiga altarnischen och inbyggnaderna i öster tillkom 1894-1898 efter förslag av Adrian Crispin Peterson. I sakristian finns ett silverkors för altaret, förfärdigat av hallands- konstnären Walter Bengtsson och en piscina från Laholms Keramik.

Läktarorgeln byggdes av orgelfirman Magnusson i Göteborg år 1978. Den har 3 manualer och 32 stämmor. Det gamla spelbordet till läktarorgeln finns bevarat på orgelläktaren. Kororgeln är även den från 1970-talet. Genom gåvomedel har kyrkan också fått en cembalo. Det finns även en flygel från tillverkaren ”Steinway & Son”. Akustiken i kyrkan anses vara fantastisk!

S:t Clemens kyrka har två brudkronor som kan lånas vid vigsel i kyrkan. Kyrkan äger flera vackra textilier bl.a. en stor matta från Märta Måås Fjetterström samt åtskilliga äldre predikstolskläden och mässhakar. Välbevarad och särskilt praktfull är den mörkvioletta mässhaken från 1895. Ytterligare en gåva utgör ett golvur, som senast stått i ett göteborgshem och inköpts av antikhandlaren och laholmaren David Nilsson. Det har haft olika ägare genom tiderna. Ursprungligen är det tillverkat av laholmsurmakaren Andreas Westerman omkring 1750. I samband med kyrkans återinvigning 1975 har kyrkan erhållit ett votivskepp. Kyrkoherden Nihlén (tidigare sjömanspräst i Skagen) samlade ihop pengar till votivskeppet.

I interiören syns många olika tidsskikt. Beträffande ljuskronorna kan man konstatera att även de äldsta ljuskronorna försetts med elektriskt ljus. Senare har man dock i vissa fall velat återställa ursprungsskicket och elljuset har då ersatts med hållare för levande ljus. Det finns sex ljuskronor upphängda över bänkraderna, tre på vardera sida om mittgången. Längst fram till höger hänger en ljuskrona av mässing för åtta ljus. På kronans kula har ingraverats givarnas namn: Petter Pettersson och Cornelia von Schoten åhr 1749. Till höger en ljuskrona med två ljusarmar för 16 ljus, inköpt 1975. Till höger en ljuskrona med två ljusarmar för 12 ljus, inköpt 1975. Längst fram till vänster en ljuskrona med tolv ljus, skänkta av dåvarande kyrkoherden Andreas Floderus och hans maka Annicka Sethelia 1711. Till vänster, kyrkans äldsta donation, en malmljuskrona för femton ljus skänkt 1631 av Frans Hammers sterbhus. Kronans stam krönt med en dubbelörn avslutad med en kula med givarens namn. Till vänster en ljuskrona med tolv ljusarmar med hälften i en övre och hälften i en nedre krets. På mittstammen en dubbelörn avslutad med en kula på vilken ingraverats: ”Anno 1706, given av Giertried Andersdaater.

Kyrkan renoverades även år 2008 utifrån två separata beslut, angående yttre och inre renovering dels avseende konservatorinsatser dels avseende åtgärder för ökad tillgänglighet. Takmålningarna rengjordes och kyrkan handikappanpassades. Brandskyddet förbättrades med bl.a. sprinklersystem i tornet och kyrkan fick ett nytt värmesystem (bergvärme). Samordningsarbetet vid denna renovering utfördes till största delen av kyrkans förtroendevalde John Erik Derehed.

Renoveringen avslutades med en högtidlig återinvigningsmässa den första söndagen i advent! Sedan dess har kyrkan försetts med fasadbelysning och en askgravlund har iordningställts på den anslutande kyrkogården. År 2014 har fastigheten Kyrkogatan 5 förvärvats och därigenom kom återigen det så kallade ”Kyrkstallet” i församlingens ägo. Fastigheten togs i bruk genom att gudstjänst firades i Kyrkstallets trädgård på Midsommardagen.